Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter som jämför språk eller behandlar andra språk än svenska.
I dag är det lucia! En skandinavisk högtid där vi uppmärksammar ett italienskt helgon. Varför inte ett svenskt? Sanningen att säga så har luciafirandet inte mycket att göra med martyren Lucia; kanske mer med hennes namn. När ett nytt namn skapas så har det ofta en tydlig betydelse. För länge sedan ville någon kalla sin nyfödda…
Jag lovade att ta det här lagom till internationella mansdagen, så nu kör vi. I grammatiken är genus det som bestämmer om man säger en eller ett om någonting. Alla substantiv har sitt genus, och det påverkar formen på närstående ord: man säger en liten koja men ett litet hus. Dessutom finns sexus; det är lite…
Ibland hittar man luckor i språket, alltså att det saknas ett lämpligt eller effektivt uttryck för något. Många luckor är man ensam om, till exempel ’luckan mellan sängen och väggen’ (som på västafrikanska språket mandinka heter bakatoo!). Vissa luckor märker nästan alla, som den för ’icke närvarande person vars kön man inte känner till’ (en…
Häromdagen fick jag en fråga om varför man ibland utelämnar jag i sms-språk. Alltså, varför man korthugget skriver: ”Ska åka på tivoli med barnen.” Kikar vi närmare på olika konstruktioner märker vi att jag bara utelämnas när det står först i meningen; det måste stå kvar i ”Det tycker jag låter roligt.” Fast i den…
Apropå att gröt och great är samma ord. När nya språk förgrenar sig från gamla tar de med sig ordförrådet, men allt eftersom språken utvecklas åt varsina håll ändras också ordens stavning och ibland betydelse. Ord på olika språk men med samma ursprung kallas för kognater. Själva ordet kognat betyder ’släkting’: orden är släkt med…
Vi är många som känner smärtan av svek. Utelämnad av någon man litade på, förrådd av en nära kamrat … I Dantes episka komedi är förräderi den största synden, men ofta är det sig själv man klandrar: ”hur kunde jag vara så dum att lita på det där?” Somliga blir så ärrade att de aldrig…
Människan är väldigt känslig för brytning, alltså att höra ljudavvikelser i andras tal. Det kan räcka med att höra någon säga ”hej” över telefon för att vi ska förstå att talaren inte är uppvuxen i samma land som oss själva – och då kan våra fördomar vakna. Något vi är sämre på är att identifiera…
Somliga ord stöter man sällan på, trots att de på något sätt hör till allmänbildningen. I dag tänkte jag prata om ett ord som dyker upp i facklitteratur, tidskrifter, akademisk text och vissa yrkestexter, och som alltid tycks förvirra vissa läsare. Det är extra lustigt att ordets funktion är att förtydliga ett sammanhang just för att…
Apropå språks ordrikedom tänkte jag ta upp de alltid aktuella lånorden. Ibland är de obegripliga engelska uttryck som borde ersättas av lämpliga svenska, för att bevara språket svenskt. Ibland ska de avskaffas utan ersättare – för om vi inte har behövt det här ordet tidigare, varför skulle vi då behöva det nu? Attityderna grundar sig…
Ibland hör man, som argument för engelskans inflytande, att engelska ju är ett mycket rikare språk än svenska, med många fler ord och därmed uttryckssätt. Den fattiga svenskan har alltså mycket att vinna på att låta sig beblandas med, eller kanske ersättas av engelskan. Språkvetare brukar ha en väldigt öppen hållning till språkförändring – det…